Lågt elpris, grön el och ny kärnkraft

För att hushållens och företagens elräkningar inte ska vara ett dåligt, väderberoende lotteri med fler nitlotter än vinstlotter behövs billig, robust och driftsäker elproduktion. Sverige har gått ifrån ett elsystem som var 100 procent planerbart, till ett elsystem som är beroende av blåst och fint väder. Effekten är väl känd, vi rekommenderas att dammsuga på nätterna och inte duscha alls vissa dagar. Värre är elräkningarna som dimper ner i barnfamiljers brevlådor efter kalla och vindstilla månader; de förstör hushållsekonomin och riskerar försätta människor på obestånd. Dyr energi gör dessutom allting dyrt, eftersom det är en grundläggande insatsvara i produktionen. Lösningen på problemet är att öka elproduktionen med planerbar kraft: ny kärnkraft.

Mina löften för billig, stabil, grön el med ny kärnkraft:

  • Ta bort antals- och platsbegränsningarna för kärnkraftsreaktorer, och påskynda tillståndsgivningen.
  • Förläng investeringshorisonten i kärnkraft med ändrat energipolitiskt mål och statliga garantier.
  • Premiera planerbarhet i energisystemet så att varje kraftslag får bära sina egna kostnader.
  • Bygg ny kärnkraft vid Ringhals, där stamnätet redan har kapacitet för mer än Skånes årliga elförbrukning.
  • Inför lidandepeng och stärk den enskildes skydd mot vindkraft.
  • Inför säkerhetspolitiskt stopp mot kinesiskt och ryskt ägande i svensk elinfrastruktur.
  • Stärk kommunernas veto mot vindkraft.
  • Skjut upp omprövningen av vattenkraftverkens tillstånd.

Billig, stabil el med ny kärnkraft

Regeringens nedläggning av Ringhals 1 och 2 har drabbat södra Sverige med fem gånger högre elpriser. Planerbar elproduktion som kärnkraft och vattenkraft driver fem gånger lägre elnätskostnader än oplanerbara kraftslag som solkraft och vindkraft. Elhandeln och elnätet utgör ungefär var sin halva av elräkningen. Vi har ett par platser i Sverige där det i realiteten är möjligt att plugga in ny kärnkraft utan nätinvesteringar eftersom ställverk och stamnät finns på plats. Jämför det med regeringens planer på att låta skattebetalarna betala mångmiljardbelopp för att bygga nytt stamnät ut i havet för oplanerbar vindkraft. Denna bidrar dessutom inte med nödvändiga stödtjänster till nätet, vilket driver ytterligare investeringskostnader.

Lagstiftning hindrar såväl utveckling av ny kärnkraftstekniks om uppförandet av nya reaktorer. Exempelvis förbudet mot fler än tio reaktorer och begränsningen till att bara få ha kärnkraft på tre platser. Små modulära reaktorer (SMR) kan behövas på flera platser, och konventionella reaktorer på andra platser än idag. Samma reaktortyp ska idag genomgå en fullständig tillståndsprövning, som dessutom kostar 100 miljoner kronor per reaktor.

  • Möjliggör för nya kärnkraftverk. Ta bort antals- och platsbegränsningarna för kärnkraft. I västvärlden utgör rena finansieringskostnader inte sällan hälften av de totala kostnaderna, på grund av att de politiska riskerna bedöms stora. För att sänka finansieringskostnaderna bör 400 miljarder i statliga kreditgarantier inrättas för ny kärnkraft.
  • Stärk investeringsviljan i kärnkraft. Ändra det energipolitiska målet till 2040 till 100 procent fossilfritt, från 100 procent förnyelsebart. Inför statligt skadeståndsansvar motsvarande driftsintäkterna för återstoden av den tekniska livslängden vid politiskt beslutade reaktorstängningar eller fördyrande regleringar.
  • Påskynda uppförandet av fler kärnkraftsreaktorer. Gör ansökningarna för nya reaktorer snabbare och billigare genom att medge typgodkännande av reaktortyper, lägre avgift för tillstånd och mer resurser till snabbare handläggning på Strålsäkerhetsmyndigheten.
  • Premiera planerbarhet i energisystemet. Låt varje kraftslag bära sina systemkostnader och få betalt för sina systemnyttor. Kraftslagen som inte naturligt bidrar med systemnytta, exempelvis vindkraften, får då betala till de planerbara kraftslagen.
  • Bygg ny kärnkraft vid Ringhals. Vattenfall ska få i uppdrag att bygga ny kärnkraft vid Ringhals. Där finns redan stamnät med kapacitet större än Skånes totala elförbrukning.

Stärk skyddet mot vindkraft

Politikens energipolitiska huvuduppgift ska vara att skapa ett så billigt och pålitligt energisystem som möjligt för hushållen och företagen. Det ska dessutom vara grönt och tryggt. Det finns naturligtvis en plats för oplanerbar kraft i systemet, men inte som huvudkomponent eller på bekostnad av människors välbefinnande, djur och natur eller rikets säkerhet. Kinesiska staten är känd för att investera i länder och sedan utöva politiska påtryckningar mot dem. Kinesiska staten är även den största enskilda ägaren i vindkraft i Sverige. Det är säkerhetspolitiskt riskabelt.

Det är dessutom dyrt. Kostnaderna för det framtida elnätet definieras i hög utsträckning av vilken elproduktion vi satsar på. Vi jämför produktionskostnader för vissa kraftslag, men utelämnar kostnaderna för den grundläggande infrastrukturen. Vad verkar mest kostnadseffektivt: a) ett fåtal kärnkraftverk som kan anslutas till befintligt elnät eller b) tusentals vindkraftverk som kräver nya ledningar?

  • Inför lidandepeng och stärk den enskildes rättigheter. Kräv godkännande från markägare inom skyddsavstånd för iskastning, buller eller andra störningar. Inför lidandepeng till de som drabbas av vindkraften, som betalas av den som tjänar pengarna, inte minst för att kompensera kraftiga värdeminskningar.
  • Förbjud kinesiskt statligt ägande i elinfrastrukturen. Inför ett säkerhetspolitiskt stopp för kinesiska investeringar i svensk energiinfrastruktur. Kinesiska staten är idag största ägaren av vindkraft i Sverige. Det kan hindras med ägarprövning som nekar länder som Kina, Ryssland och så vidare.
  • Stärk det kommunala vetot mot vindkraft. Tillståndet ska prövas igen om storleken på vindkraftverket ökar. Tillstånd ska krävas även för små vindkraftverk om människor påverkas. Tillstånd ska behövas från alla kommuner där drabbade människor bor, inte bara där kraftverket ligger. Kommunen ska ha veto i samtliga prövningar.

Värna befintlig vattenkraft

Sveriges 1800 vattenkraftverk och 600 dammar behöver söka om sina tillstånd med högre krav. Detta riskerar att bli en ny Cementa-kris. Småskaliga vattenkraftverk är särskilt hotade av att bli olönsamma eller inte klara kraven. Kommunägda Skellefteå kraft är ett exempel, som stängt tre vattenkraftverk och bedömer att nästan en fjärdedel av elproduktionen från vattenkraft hotas.

Det är inte läge att hota vattenkraften med nya regler och byråkrati. Särskilt inte med länsstyrelsen som ansvarig myndighet – som alltid smidig som ett hörnskåp. Sverige behöver all elproduktion vi har. Regeringens häxjakt på vattenkraften är obegriplig och riskerar att driva upp elpriserna ännu mer. Kravet på att ompröva tillståndet för all vattenkraft behöver skjutas upp.

  • Skjut upp tillståndsomprövningen. Låt vattenkraftverken drivas vidare och skjut upp omprövningen av tillstånden.