Snusare betalar mer skatt än vad experter beräknar snusets samhällskostnader till. Det är orättvist och innebär att stora delar av snusskatten antingen tas ut av moraliska – politiker vill styra konsumtion – skäl eller fiskala – få in pengar – skäl. Jag föreslår därför att punktskatten på snus sänks till en femtedel av dagens nivå, att punktskatten på tobaksfritt snus helt avskaffas, att smaksättning inte förbjuds och att tillsynsavgifter på tobaksförsäljning avskaffas.
Bakgrund
Snusets effekt på rökningen
Sverige har längst andel rökare, 7 procent, att jämföra med snittet på 25 procent i EU. Det är en logisk följd av att omkring en miljon svenskar föredrar bruk av snus istället för att röka cigaretter. Vi är också det medlemsland där lägst andel, 57 procent, röker varje dag.
Snusets hälsopåverkan
Svenskt snus innehåller – Livsmedelsverket har reglerat fram gränsvärden – mycket låga halter nitrosaminer och bens(a)pyrener, som annars är skadliga ämnen i annan rökfri tobak.
Snusarnas priskänslighet
Studier beräknar priskänsligheten för snus till -0,1, vilket innebär att en prisökning på 10 procent endast leder till en konsumtionsminskning på 1 procent.[1] Omvänt skulle då en prissänkning på 10 procent bara förväntas leda till en konsumtionsökning på 1 procent.
Punktbeskattningen på snus
Skatten på snus är 462 SEK per kg och på tobaksfritt snus är skatten 200 SEK per kg. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har undersökt samhällskostnaderna för snuset och konstaterar att de är 630 miljoner SEK[2]. Trots det är den sammanlagda skatteintäkten 2,9 miljarder SEK. Snusarna subventionerar med andra ord icke-snusarna med cirka 2,3 miljarder SEK.
Reform
Punktskatter som täcker samhällskostnader är rimligt, men snusskatten är till stor del en moraliserande straffskatt med rent fiskala syften.
Sänkt skatt på snus
Skatten på snus skulle kunna sänkas till ungefär en femtedel och täcka samhällskostnaderna. Det skulle exempelvis innebära att en dosa vanligt portionssnus skulle kosta 27 SEK istället för 36 SEK[3]. För en konsument som använder en dosa per dag innebär det en skattesänkning på ungefär 3200 SEK. Regeringen planerar att höja skatten på snus.
Slopad skatt på tobaksfritt snus
Hälften av snusarna föredrar tobaksfritt snus. Det tobaksfria snuset jagas av regeringen av moraliserande skäl. Skadeverkningarna är små, men motståndet stort. Skatten på snus är en tobaksskatt, och eftersom det tobaksfria snuset saknar tobak bör det följaktligen inte punktbeskattas. Det skulle innebära att en dosa tobaksfria nikotinpåsar kostar under 45 SEK, istället för 48 SEK.[4] För en konsument som använder en dosa per dag innebär det en skattesänkning på nästan 1200 SEK.
Slopa tillsynsavgift för tobaksförsäljare
Tillsynsavgifter är inte legitimt. Det kan jämföras med att som bilförare bli stannad för en trafikkontroll, inte ha begått några fel, men ändå betala en avgift för kontrollen. En tillståndshavare får betala för tillsyn, även om inga fel uppmärksammas. Tillsammans med tre kollegor släppte jag en rapport om bl.a. de här reformerna i mars.
Butiker som säljer tobaksprodukter står under tillsyn och betalar flera tusen kronor i avgift. Tillsynsavgiften för tobak bör avskaffas, straffavgifterna vid fel bör höjas kraftigt och tobaksfritt snus bör inte inkluderas i lagstiftningen om tillstånd och tillsyn för tobaksförsäljning.
Nej till förbud mot smaksatt snus
Förslag om att förbjuda smaksatt snus har diskuterats och utretts. Länsstyrelsen i Kronoberg har kritiserat att det inte föreslagits i remissvar.[5] Regeringens reglering tar steg efter steg mot att likställa reglerna mellan tobaksfritt snus och tobakssnus, och skärper stegvis reglerna för det tobaksfria snuset. Nästa vecka planerar regeringen att presentera ny reglering. Smaksatt snus ska inte förbjudas.
[1] Nguyen m.fl.
[2] ESO 2019:2
[3] Aktuella priser från Snusbolagets sammanställning över snuspriser för 2021. Som räkneexempel används det mest populära hos Snusbolaget, dvs. Lundgrens White.
[4] Aktuella priser från Snusbolagets sammanställning över snuspriser för 2021. Som räkneexempel används det mest populära hos Snusbolaget, dvs. Lyft Ice cool mint strong.
[5] SOU 2021:22
Källor
Nguyen, L., Rosenqvist, G. och Pekurinen, M. (2012). “Demand for Tobacco in Europe an Econometric Analysis of 11 Countries for the PPACTE Project”. National Institute for Health and Welfare, Helsingfors.
Statens offentliga utredningar (2021). ”Hårdare regler för nya nikotinprodukter” (SOU 2021:22). Regeringskansliet, Stockholm.
Sundén, D. (2019). “Synd och skatt – en ESO-rapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel”. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Stockholm.
