Tillsyn, tillstånd, tillit och tillväxt

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Jobbskapandet i Sverige hålls tillbaka av överbeskattning, överreglering och översittare på myndigheter. Framgångsrika företag som sköter sig får betala höga avgifter och subventionerar fuskare och kriminella. Tjänstemän kan begå allvarliga fel utan konsekvenser. Restauranger har fått bära en oproportionerligt tung börda under pandemin, och deras återhämtning hindras av omodern lagstiftning. Moderaterna går till val på att lätta regelbördan med 30 procent – men hur ska det gå till?

Rapporten innehåller nya nationella reformer med konkreta lagstiftningsförslag och rekommendationer till kommunpolitiker på avregleringar med befintlig lagstiftning. Ida Drougge, Gustaf Göthberg, Jesper Skalberg Karlsson och jag har alla egen erfarenhet av politikområdet, och har i arbetet träffat flera organisationer och företagare.


Sammanfattning

Tillväxtpolitiken har fel fokus. Riksrevisionens utvärdering av statliga näringslivsstöd är dyster läsning. Endast 2 av 37 granskande utvärderingar är tillförlitliga.[1] Många miljoner riskerar att slösas bort på åtgärder vi inte vet om de alls har effekt.[2] Konjunkturrådet har skrivit en rapport där de konstaterar att flera kommunala näringslivsåtgärder saknar effekter.[3]

Nuförtiden lider Sverige istället av överbeskattning, överreglering och en och annan översittare på myndigheter som begränsar företag och företagare. Det är inte kommunalt arrangerade mingel eller statliga subventioner till företag som kommer lyfta Sverige ur Europas bottenliga för tillväxt. Nationellt och lokalt behöver politiken flytta sig ur vägen för skickliga, drivna innovatörer och entreprenörer.

Det lokala näringslivet är en viktig jobbmotor i kommunerna. Politikens inriktning och syn på företagande kommer spela roll för nationella reformer och lokal tillämpning av regler och beslut om riktlinjer. Vår utgångspunkt är näringsfriheten och äganderätten, och att den som äger en fastighet eller ett företag därmed har rätt att göra som den vill så länge det inte skadar andra.

Vissa verksamheter kan såklart orsaka kostnader för samhället – eller skador för enskilda – som inte själva valt att utsätta sig för risk. Därför kan det finnas skäl för reglering eller prissättning av dolda kostnader. Det är dock avarter som inte bör begränsa och försvåra för hederliga verksamheter som försöker göra rätt för sig.

I rapporten föreslår vi följande reformer:

  • Slopa tillsynsavgifter för företag och föreningar.
  • Kräv bygglov och avgifter för färre byggnationer.
  • Tydliggör självkostnadsprincipen för avgifter.
  • Chockhöj straffavgifter och viten vid fel och brister.
  • Stryk matkravet ur alkohollagen.
  • Tillåt take away-försäljning av alkohol.
  • Ge uttryckligt lagstöd för hemleverans av alkohol.
  • Slopa kommunernas möjlighet att begränsa serveringstid.
  • Tillåt uthyrning av serveringslokaler till privata fester.
  • Tillåt att ge alkohol som gåva till myndiga, exempelvis på studenten.
  • Avskaffa länsstyrelsens tillsynsansvar över kommunernas alkoholhandläggning.
  • Ställ krav på att myndigheter dokumenterar för att öka spårbarheten.
  • Inför tjänstemannaansvar.
  • Kriminalisera fler tjänstefel.
  • Ge statliga myndigheter i uppgift att samordna planerad tillsyn.
  • Inrätta en svensk Delivery Unit på Regeringskansliet med inspiration från Storbritannien.
  • Inrätta ett Avregleringsråd med experter och jurister som utvärderar regler.

I rapporten ger vi följande rekommendationer utifrån befintlig lagstiftning:

  • Avskaffa skatteliknande avgiftssystem för tillstånd och tillsyn.
  • Utökade öppettider för alkoholservering.
  • Förenkla reglerna och avgifterna för föreningar, evenemang och uteserveringar.
  • Möjliggör hemleverans av alkohol genom cateringregelverket.
  • Delegera inte avslag på tillståndsansökningar.
  • Prioritera tillsyn som hindrar organiserad brottslighet.
  • Samordna all planerad tillsyn med flera myndighetsenheter.
  • Servicesäkra myndighetsutövningen.
  • Ge företagen en väg in med en digital tillståndsguide.

[1] Riksrevisionen 2020:30

[2] Daunfeldt m.fl. i Ekonomisk debatt (2016:1)

[3] SNS Konjunkturråd (2019)

Rapporten lanserades med en debattartikel i Dagens Industri, 7 mars 2022. Läs den här.


Medförfattare

Ida Drougge

Ida Drougge är riksdagsledamot för Stockholms län, från Lidingö. Hon har en bakgrund som kommunpolitiker på Lidingö och producent för filmen Någon annan betalar (2014). I riksdagen är Drougge ledamot i konstitutionsutskottet och har gjort sig känd för att ha tagit initiativ till att återinföra tjänstemannaansvaret.

Gustaf Göthberg

För en bredare allmänhet är Gustaf Göthberg känd för utrikespolitiken. Han är försteersättare till Europaparlamentet och har varit internationell sekreterare i Moderata Ungdomsförbundet. Inför valet 2022 är han riksdagskandidat för Göteborg. Just nu verkar han, vid sidan av arbetet med utrikesfrågor vid Jarl Hjalmarssonstiftelsen, som ordförande i tillståndsutskottet och flera andra kommunpolitiska uppdrag i Göteborg stad.

Jesper Skalberg Karlsson

Regionrådet Jesper Skalberg Karlsson är ordförande i regionala utvecklingsnämnden, och därmed (bland mycket annat) ansvarig för tillståndsfrågor i kommun- och regionhybriden Region Gotland. Skalberg Karlsson är förbundsordförande för Moderaterna på Gotland och kandidat till riksdagen i valet 2022.