Ungefär 58 000 hushåll uppger att de utsatts för bostadsinbrott, men ungefär en fjärdedel så många har anmälts. Bara 3 procent klaras upp och 45 procent känner sig otrygga efteråt. 90 procent känner sig mer trygga av ett hemlarm, men 4 av 10 som inte har larm säger att det beror på priset.
För att fler ska ha råd att köpa hemlarm och bli mer trygga föreslår vi att hemlarm och liknande trygghetstjänster i hemmet ska inkluderas i RUT-avdraget. Det är rimligt att människor som redan betalat skatt för trygghet och säkerhet, men inte får det tillräckligt får göra skatteavdrag när de behöver betala ännu mer för trygghet.
Bakgrund
Bostadsinbrott i Sverige
1,3 procent av hushållen uppgav 2020 att de utsattes för bostadsinbrott under året.[1] Det motsvarar ungefär 58 000 hushåll. Andelen som uppger att de utsatts har varierat mellan 1,2 och 1,7 procent sedan 2015.
Det anmäldes ungefär 14 700 bostadsinbrott 2020, långt färre än vad som uppges i trygghetsundersökningen. Det är samma nivå som 2019, trots att fler var hemma mer till följd av pandemin. Det har samtidigt skett en 30-procentig ökning av anmälda brott i källare eller vind, till 20 200 brott. Dessa räknas inte in i bostadsinbrotten. Sammanlagt är det nästan 35 000 inbrott.
Endast 3 procent av de bostadsinbrott som handlades av polisen under 2020 klarades upp. Det är en minskning med en procentenhet eller 25 procent jämfört med 2019. Det finns en skäligen misstänkt i färre än var tionde bostadsinbrottsutredning.
Oro för bostadsinbrott
Var fjärde svensk oroar sig för att utsättas för inbrott i hemmet. 45 procent av de som utsätts för inbrott känner sig mer otrygga i hemmet efteråt.[2] 90 procent av de som har ett hemlarm upplever sig tryggare tack vare det. Personer med låg inkomst har i lägre utsträckning inbrottslarm, vilket skulle kunna bero på att de inte upplever sig ha råd med tjänsten.[3]
ROT- och RUT-avdrag
Förenklat är både ROT- och RUT-avdraget en skattereduktion för vissa tjänster. Företaget som tillhandahåller tjänsten ansöker om ersättning från Skatteverket, som är en utbetalning av kundens inbetalda skatt. Summan av ROT- och RUT-avdrag får maximalt vara 75 000 kronor per år, ROT-avdraget dock maximalt vara 50 000 kronor. Eftersom företaget som tillhandahåller tjänsten ansöker om ersättningen möter kunden ett lägre pris än om avdragen inte skulle funnits, även om det egentligen är så att skillnaden mellan det aktuella priser och företagets faktiska ersättning är redan inbetald skatt från konsumenten.
Reform
Trygghets-RUT
Ungefär var tredje person har hemlarm.[4] 36 procent av de som vill skaffa hemlarm uppger att skälet till att de inte skaffat det är kostnaden.[5]
För att minska inbrotten och för att fler ska vara mer trygga hemma bör hemlarm inkluderas i RUT-avdraget. Larminstallation samt säkerhetstjänster i och i anslutning till hemmet bör därmed ingå i RUT-avdraget, exempelvis abonnemangskostnaden för själva hemlarmstjänsten. En opinionsundersökning visar att fler än hälften av svenskarna är positiva till ett sådant förslag.[6]
Riksdagens utredningstjänst har beräknat kostnaden för en sådan reform. Det saknas viss information, men under rimliga antaganden bedöms det till 210-350 miljoner kronor. Då är inga inkomstförstärkningar från positiva sysselsättningseffekter inkluderade, eller minskade kostnader för brott och skador på fastigheter vid färre inbrott.[7] Det ligger inom rimliga antaganden att en sådan reform skulle ha hög självfinansieringsgrad om hänsyn tas till det.
[1] Brå (2021)
[2] Kantar Sifo (2019)
[3] MSB (2011)
[4] SSF (2019)
[5] Kantar Sifo (2019)
[6] Kantar Sifo (2019)
[7] RUT 2021:1519
Seminarium
Förslaget presenterades på ett seminarium som sändes live från Kosta. Där deltog även Li Jansson, branschchef och näringspolitisk chef på Säkerhetsföretagen. Hon berättade om läget för tryggheten i Sverige, Kronoberg och Lessebo kommun.
Presentationen som visades finns här nedan.
