Gymnasieexamen är den bästa försäkringen mot arbetslöshet. För att få tillgång till kommunens garantijobb ska man söka andra jobb, lämna in CV och klara skolan. Den som inte är godkänd i sv/ma/en ska gå sommarskola för att få sommarjobb av kommunen.
Nedan följer en bakgrundsbeskrivning, reformens innehåll och kort om resultaten.
Bakgrund
Växjö har likt många andra kommuner en kommunal sommarjobbsgaranti, så kallade feriejobb. Som i de flesta kommuner räckte det att anmäla intresse så erbjöds unga ett sommarjobb. Växjö hade som mest 1300 garantijobb.
Växjölöftet Sommar är en reform i tre steg, där vi började med att tydliggöra målgruppen (gymnasieelever i årskurs 1 eller 2, så att det är sommarlovet mellan två årskurser) och etablera en vanlig ansökningsprocess för jobb: CV, intervjuer och obligatoriska informationsträffar. På så sätt säkerställde vi att alla som söker ett garantijobb åtminstone har ett riktigt CV.
I andra steget ställde vi krav på att söka andra jobb än garantijobben. Lokala företagare varnade för få sökande, eftersom unga ändå kunde få ett jobb av kommunen utan större ansträngning. Sedan detta infördes har ungefär 100 unga som i första skedet anmäler intresse för garantijobb sedan strukit sig för att de får andra jobb.
Det tredje steget grundade sig i en utvärdering från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU 2013:24). Studiens resultat är att det inte går att finna någon effekt på framtida inkomster av att unga får garantijobb av kommunen.
Kommuners motiv till att erbjuda kommunala garantijobb är i regel att unga ska komma i jobb. Utvärderingen underkänner metoden för att nå målet. Vad vi däremot vet är att gymnasieexamen är avgörande för jobbchanser. Vi bestämde oss därför för att införa krav på godkänt i svenska och matematik (andra året, sommar 2020, la vi till engelska) för att få garantijobb.
De som saknar godkänt i ämnena kan fortfarande få garantijobb, men ska då först gå två veckors sommarskola. Sommarskolan är ungefär 50 timmar, vilket kan jämföras med en halv kurs i undervisningstid. Det är en bra andra chans för den som inte klarat ämnet under terminen.
Vänsteroppositionen kritiserade upplägget och ställde en interpellation till mig. I svaret, som finns att ladda ner nedan, finns fördjupad information om processen och resultaten.
Reformen
Växjölöftet Sommar bygger på att gå från en kravlös sommarjobbsgaranti, där kvantitet går före effekt, och istället stötta unga till sådant som långsiktigt påverkar chanserna på arbetsmarknaden: CV, egna kontakter och avklarat gymnasium.
- Rätt målgrupp. Tydliggör målgruppen till att vara gymnasielever på somrarna mellan årskurser. Bättre med årskurser än åldersgrupper när det ska kopplas till kunskapskrav.
- CV och intervju. Unga ska lära sig hur arbetsmarknaden fungerar. Efter gymnasiet skaffar man jobb, man får dem inte. Det är rimligt att kräva CV och att sökande går på intervjuer. Det är en bra övning.
- Söka andra jobb. Garantijobb ska vara ett skyddsnät, inte ett förstahandsval. Ställ krav på att söka andra jobb än garantijobben. Det kan givetvis vara andra sommarjobb inom kommunen, men inte som omfattas av garantin.
- Sommarskola eller godkänt. För att få garantijobb ska man antingen vara godkänd i svenska, matematik och engelska, eller delta i sommarskola.
När gymnasieungdomarna ansökt tidigt på våren stämmer Växjölöftet Sommar av med skolorna om eleverna förväntas bli godkända i ämnena. Om de förväntas bli underkända informeras de sökande om att de kommer behöva gå sommarskola. Hälften av de som fått informationen har sedan blivit godkända under terminen och därmed inte behövt gå sommarskola.
Vid införandet kom viss kritik från lärarfacken om att det skapade merarbete för lärarna. Det är felaktigt, den lärare som inte kan informera eleven om ifall den riskerar att bli underkänd följer inte svensk författning:
”Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna.”
(SkolFS 2011:144, 2.5)
Lärare är alltså skyldiga att fortlöpande informera elever om deras resultat i relation till kunskapskraven, samt att skyndsamt underrätta elever om det finns risk att de inte uppnår målen – och i sådana fall vidta åtgärder. Växjölöftet Sommar är med andra ord i enlighet med ordinarie uppdrag och verksamhet. Att detta sker tidigt är inte bara riktigt enligt författning, utan dessutom viktigt för eleven. Om läraren inte gör en tidig bedömning riskerar man med andra ord att ge eleven sämre förutsättningar att nå kunskapskraven och bryta mot gällande bestämmelser. Mot bakgrund av ovanstående är det anmärkningsvärt att fackförbunden uttryckte kritik.
Medialt genomslag
Reformen väckte först lokal och sedan nationell uppmärksamhet långt efter att besluten fattades. En påminnelse om att det snarare är införandet än beslutsfattandet som påverkar reaktioner och media.
Somliga hade svårt att hålla sig till saklig argumentation, Tankesmedjan i P3 var ett exempel, DN-ledarskribenten Lisa Magnusson en annan, redaktören för fackförbundet Byggnads tidningen en tredje:
Pernilla Tornéus, utbildningsnämndens ordförande, och jag publicerade en debattartikel i Dagens Samhälle om reformen. Media rapporterade även att reformen blev kvar.
Märsta blev andra kommun i landet att genomföra reformen. Arbetsmarknads- och gymnasienämndens ordförande Mattias Askerson är en skicklig kollega som genomfört flera viktiga reformer för att minska utanförskapet i Märsta.