Lokal jobbpolitik i en ny tid

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Till Sverigemötet 2019 skrev Lars Rådén och jag en rapport om hur den lokala jobbpolitiken borde utformas i ljuset av januaripartiernas reformering av Arbetsförmedlingen. Den presenterades på ett välbesökt seminarium.


Sammanfattning

Inför valet 2014 lovade Stefan Löfven inte bara Europas lägsta arbetslöshet till 2020, utan också tiotusentals prefixjobb. Uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet efter valet 2018 handlar mest om olika utredningar, men lovar villkorslöst att invandringen ska öka. Konsekvenserna av kommande kohandelspolitik kastas i kommunernas knä.

I Eurostats senaste arbetslöshetsstatistik har Sverige tappat sju platser till nummer 19. Ensidiga satsningar på konstgjorda åtgärder i kommunsektorn har använts för att dölja misslyckandet med framför allt nyanländas etablering. 32 000 traineejobb, 5000 beredskapsjobb och 31 000 extratjänster blev några tusen. Samtidigt har nödvändiga strukturreformer som på allvar skulle stärka sysselsättningen i kommunerna uteblivit.

Januariöverenskommelsen gör att ”Sverige blir ett av de mest generösa länderna i EU”, enligt Migrationsverkets bedömning. Vi som hanterat krisen 2015 – och ser efterverkningarna i den kommunala verkligheten – vet att det krävs omfattande reformer för att klara den politik som Löfven nu ska föra. Anhöriga till 20 000 nyanlända kan få rätt till uppehållstillstånd.

Arbetsförmedlingen ska nu göras om i grunden. Omställningen är stor och vållar oro runt om i landet. Personalneddragningar och kontorsstängningar blir mindre skrämmande i ljuset av att flera uppgifter som idag finns hos personalen på kontoren ska skötas av andra, framförallt privata anordnare. Med lokala reformer kan kommunerna göra sig bättre rustade att fungera i med en ny nationell arbetsmarknadspolitik.

Solnamodellen och Växjölöftet

  1. Arbetslinje för alla. Heltidskrav på motprestation för bidrag och positiv förväntan om arbetsförmåga. Att ställa krav är att bry sig. Låg kommunalskatt och återhållsamt bidragssystem ökar drivkrafterna för jobb.
  2. Arbetsmarknad för alla. En väg in och personlig kontakt för arbetsgivare som behöver stöd i kompetensförsörjningen sänker trösklarna till arbetsmarknaden. Bra näringslivsklimat stärker jobbskapandet.
  3. Arbetskraft för alla. Individanpassade insatser ger fler redskap att gå från arbetslös till anställningsklar. En modern vuxenutbildning med resultatbaserad ersättning, krav på eget ansvar och jobb-bonusar sätter fokus på att utbilda till arbete.

Prognoserna pekar uppåt för försörjningsstödet. Det är en del av det finansieringsgap som kommunsektorn står inför. För att ta fler till jobb och klara ekonomin i kommunerna behöver bidragsberoendet brytas. Flera kommuner har gått före på olika områden och framgångsrikt genomfört jobbreformer. Sundbyberg har infört auktorisation för sysselsättning, Helsingborg har framgångsrika arbetsmarknadsåtgärder, Nacka var först med frivux, Trelleborgs robotisering av bidragshandläggningen sprider sig över landet och Österåker har lägst kommunalskatt.

Kommuner behöver bli bättre på att lära av varandra. Vi har därför samlat ihop våra erfarenheter av framgångsrik lokal jobbpolitik. Reformer gör skillnad.


Medförfattare

Lars Rådén

Lars Rådén är kommunalråd i Solna med ansvar för arbetsmarknad och integration. Solnamodellen är välkänd som Sveriges första utmärkande lokala arbetslinje. Lars Rådén är även förtroendevald i Region Stockholm och har varit generalsekreterare för Moderata Ungdomsförbundet.