Jag har studerat på min fritid sedan 2011. Mitt huvudämne är nationalekonomi. Liksom i mitt arbete är det svenska bidragssystemet – i synnerhet socialbidragen – mitt specialintresse. Min kandidatuppsats är en studie av effekterna från demografiska, ekonomiska och institutionella faktorer på försörjningsstödet.
Helena Svaleryd, numera professor i nationalekonomi vid Uppsala Universitet, var min handledare.
Sammanfattning
Förra året betalade Sveriges kommuner ut 10, 6 miljarder i bidrag till hushåll enligt socialtjänstlagen. Kostnaderna varierar stort över landet. Ser man till kostnader per invånare för utbetalt försörjningsstöd bland större städer, skiljer det drygt 2000 SEK mellan Halmstads 593 SEK och 2660 SEK i Malmö.
Utbetalt försörjningsstöd 2015 delat på antal invånare
Förändringen i antalet hushåll förklarar knappt 40 procent av utvecklingen för totalt utbetalt försörjningsstöd. Skillnaderna mellan kommuner förklaras i högre utsträckning av demografi och ekonomi, än utvecklingen inom dem. Tidigare statliga utredningar påtalar betydelsen av ökad kunskap gällande orsakerna till behovet av ekonomiskt bistånd, och hur det utvecklas över tid.
Nya prognoser visar på stigande kostnader för försörjningsstödet i kommunerna, vilket aktualiserar ämnet ytterligare. Uppsatsen tar sikte på att öka förståelsen för vad som påverkar försörjningsstödet i kommunerna. Risken för att ha knappa ekonomiska marginaler är inte jämt fördelad över befolkningen. Orsakerna till bidragsberoende förklaras utifrån olika nivåer; för den enskilde brukar det härledas till ålder, utbildning, socialt nätverk och familjesituation, boendeförhållanden, ställning på arbetsmarknaden, ohälsa eller missbruk, vistelsetid i Sverige och etnisk bakgrund. Samtidigt antas makrovariabler, så som social- och arbetsmarknadspolitiska reformer och konjunktur ha relevans. Därtill finns organisatorisk nivå, som går att översätta till lokala regler och handläggningen; organisation, regelverk och bidragsnivåer.
Uppsatsens resultat visar att ökat försörjningsstöd i en kommun delvis kan förklaras av demografiska och ekonomiska faktorer, och delvis av lokala regler. Samtidigt som en stor del alltjämt är svårförklarad och variationen förefaller ligga i händerna på enskilda handläggares subjektiva bedömningar. Växande andel barn, tonåringar eller unga vuxna, fler med låg utbildning, större andel från länder med flyktingskäl, sjunkande förvärvsfrekvens och växande arbetslöshet, samt en större andel hyresrätter är några demografiska och ekonomiska faktorer som är förknippat med högre utbetalt försörjningsstöd och fler hushåll i behov av försörjningsstöd. I ljuset av detta framträder de senaste årens flyktinginvandring – med etableringssvårigheter på arbets- och bostadsmarknaden, generellt låg utbildning samt fler barn och unga – som en påtaglig risk för ökade bidragskostnader för kommunen.
Försörjningsstödets komplementära funktion till nationella bidrag framträder tydligt. Högre täckningsgrad för a-kassan och ökad sjuk- och aktivitetsersättning samt etableringsersättning är exempel på faktorer förknippat med lägre utbetalt försörjningsstöd och färre hushåll i behov av försörjningsstöd, och vice versa. Påverkan på kommunernas kostnader för försörjningsstöd behöver därför tas i beaktande i aktuella förändringar av transfereringssystemen. Lokala arbetsmarknadsåtgärder, vuxenutbildning och överföring till nationella ersättningar minskar kommunernas försörjningsstödskostnader. Sambanden med lokal skattepolitik har tidigare inte studerats.
Resultaten visar att höjd skatt ger fler hushåll i behov av försörjningsstöd. Uppsatsen ger en god överblick, medan framtida studier bör fokusera mer på enskilda förklarande variabler.