Förebygg utanförskap med kunskap

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Utanförskapets pris är högt. En ungdom som hamnar i kriminalitet och blir fast i ett livslångt utanförskap kostar samhället tolv miljoner kronor. Utöver det personliga lidandet. Därtill förluster i utebliven arbetsinsats och bidrag till den gemensamma finansieringen av välfärden. Investeringar för sammanhållning handlar därför om långsiktig, social och ekonomisk hållbarhet.

Mina löften för att förebygga utanförskap med kunskap:

  • Inför examensplikt som straff för dömda unga utan gymnasieutbildning.
  • Omhänderta barn i familjer i kriminella miljöer för att skydda barnen och låt staten ta kostnaderna.
  • Heltidsaktivering, exempelvis samhällsnyttiga insatser, för alla med bidrag så färre kan ägna sig åt kriminalitet.
  • Förebyggande insatser med fokus på att fler ska klara skolan, exempelvis förlängd skolplikt för barn som behöver det.
  • Kräv läxläsning som motprestation för kommunala gratisaktiviteter.
  • Kompensera inte med höjt försörjningsstöd vid indraget studiebidrag på grund av skolk.
  • Mät kostnaderna för kriminaliteten med ett forskningsinstitut som ersätter Brottsförebyggande rådet (Brå).

Tidiga insatser för att förebygga kriminalitet

Enligt studier från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är sannolikheten att klara gymnasiet 20 procent lägre än genomsnittet för barn till föräldrar med ekonomiskt bistånd. Risken att själv vara i behov av ekonomiskt bistånd är 70 procent högre. SCB-statistik visar att ha arbetslösa föräldrar ökar risken för unga att hamna utanför arbete och studier med nästan 70 procent, och risken att inte få gymnasiebehörighet med 40 procent. Att sakna gymnasiebehörighet ökar i sin tur risken att hamna i utanförskap med 118 procent.

  • Examensplikt för unga kriminella. Ungdomar som döms för brott med fängelse i straffskalan ska inte släppas innan de har en färdig gymnasieutbildning och klarar av en praktikplats.
  • Omhänderta barn i kriminalitet. Ta barnen från familjer i kriminella miljöer. Främst för barnens skull, men också för att försvåra för klan- och gängfamiljer. Staten ska ersätta kommunernas kostnader för omedelbara omhändertaganden enligt LVU då det sker på grund av brottslighet.
  • Inrätta ungdomsfängelser med utbildningstillgång. Staten bör ta över ansvaret för unga som är grovt kriminella och inrätta en särskild enhet inom Kriminalvården för denna grupp. Inrätta ett nationellt no entry-program för unga i riskzonen.
  • Heltidsaktivering för alla med bidrag. Aktivitetskrav minskar möjligheterna att ägna sig åt kriminalitet. Låt kommunerna ställa krav på samhällsnyttiga insatser.

Bra framtid är viktigare än rolig fritid

Från vissa håll höjs röster för roligare aktiviteter och fler fritidsgårdar. Här krävs tydlighet: ungdomsgäng som stökar på stan kan inte ursäktas med att deras alternativ är för tråkiga eller otillgängliga. Ungdomar i utanförskap borde ägna dagarna åt att klara skolan, inte dra runt på stan. Det är dels ett föräldraansvar, dels en tydlighet från det offentliga, som krävs för att visa att beteendet är oacceptabelt.

Låt förebyggande insatser mot brott handla om kunskapsfokus och ordning i skolan. Barn som klarar skolan och som har föräldrar med jobb löper lägre risk att fasta i kriminalitet.

  • Tidiga och förebyggande åtgärder. Socialtjänstens uppdrag att prioritera det förebyggande arbetet ska förtydligas i socialtjänstlagen. Växjös goda exempel med tidiga insatser behövs i hela landet. Sekretesshinder mellan polis och socialtjänst måste tas bort, i syfte att lösa brott och hjälpa unga hitta rätt.
  • Kräv läxläsning vid gratisaktiviteter i kommunal regi. Kommunen erbjuder en rad gratisaktiviteter för barn och ungdomar i skolan. Skolan behöver komma först, och läxläsning eller annan studiefrämjande verksamhet bör oftare ställas som villkor för att få ta del av gratisaktiviteter som erbjuds vid exempelvis fritidsgårdar eller Araby Park Arena.
  • Inga bidrag vid skolk. Barn som växer upp i hushåll med socialbidrag behöver klara skolan för att inte ärva föräldrarnas utanförskap. För att öka drivkrafterna för föräldrar att ta sitt ansvar kommer man inte kompenseras med socialbidrag om studiebidraget blir indraget på grund av ogiltig skolfrånvaro.

Mät kostnaderna för kriminalitet

Det finns förhållandevis få beräkningar på hur mycket brottsligheten kostar samhället. Att systematiskt mäta kostnader och resultat är nödvändigt för att politiken och myndigheter ska kunna fatta bättre beslut. Den moraliska aspekten av att bekämpa brott är självklar. I en verklighet av knappa resurser behöver dock alla sådana diskussioner ske inom ramen för nytta och effektivitet. Med knapphändiga utvärderingar är det svårt att jämföra olika insatsers nytta.

På område efter område saknas det samhällsekonomiska analyser och enskilda insatser utvärderas inte systematiskt. I de fall utvärderingar genomförs är det otydligt hur resultaten används för att öka effektiviteten. I den politiska debatten saknas en diskussion kring hur Polisen ska kunna arbeta mer effektivt. En sådan diskussion är nödvändig samtidigt som förstärkningar, såväl när det gäller resurser som befogenheter, till de rättsvårdande myndigheterna är påkallade.

  • Inrätta SNUTSveriges nationella utvärderingsinstitut för trygghetsåtgärder. BRÅ övergår i SNUT och SNUT får ett större uppdrag än vad BRÅ tidigare haft.

Läs mer om liknande löften