Rapporten är skriven av Louise Meijer, Niklas Wykman och Oliver Rosengren. Den innehåller erfarenheter från andra länder och reformer för att sänka kostnaderna för kriminalitet. Vi föreslår bland annat att Brottsförebyggande rådet (Brå) går upp i en ny myndighet, SNUT, med ett uppdrag att utvärdera insatser, samt att kommunerna inte behöver söka tillstånd för att ha egna ordningsvakter.
Sammanfattning
Sverige plågas av kriminalitet. Trots det finns förhållandevis få beräkningar på hur mycket brottsligheten kostar samhället. Baserat på andra länders bedömningar och tillgängliga svenska studier kommer vi fram till att brottsligheten beräknas kosta Sverige cirka 190 miljarder SEK årligen. Tidigare har Svenskt Näringsliv skattat kostnaden till cirka 100 miljarder SEK.
Vår genomgång visar att kriminalpolitiken är eftersatt. På område efter område saknas det samhällsekonomiska analyser och enskilda insatser utvärderas inte systematiskt. I de fall utvärderingar genomförs är det otydligt hur resultaten används för att öka effektiviteten.
I den politiska debatten saknas en diskussion kring hur Polisen ska kunna arbeta mer effektivt. En sådan diskussion är nödvändig samtidigt som förstärkningar, såväl när det gäller resurser som befogenheter, till de rättsvårdande myndigheterna är påkallade.
Att systematiskt mäta kostnader och resultat är nödvändigt för att politiken och myndigheter ska kunna fatta bättre beslut. Den moraliska aspekten av att bekämpa brott är självklar. I en verklighet av knappa resurser behöver dock alla sådana diskussioner ske inom ramen för nytta och effektivitet. Med knapphändiga utvärderingar är det svårt att jämföra olika insatsers nytta.
Kriminalitetens kostnader är komplicerade och komplexa att utvärdera. En del direkta kostnader, såsom utgifter för de rättsvårdande myndigheterna, materiella skador, säkerhetstjänster, larm och så vidare är relativt enkla att uppskatta. Andra direkta kostnader är svårare att skatta, såsom belastning på vården, det mänskliga lidandet, bedrägerier som aldrig upptäcks och arbetade timmar som går förlorade, såväl hos brottsoffer som brottslingar.
Fler synliga poliser, snabb lagföringsprocess och långa fängelsestraff för grova brott är motiverat av såväl effektivitets- som rättviseskäl. På den förebyggande sidan är en tydlig arbetslinje och en bra skola effektiva förebyggande åtgärder. Hur de olika åtgärderna står sig mot varandra är dock svårt att uttala sig om. Det finns en mängd insatser mot brottslighet, såväl direkta som preventiva, som det samlat behövs mer kunskap om. Samtidigt finns det åtgärder som med stor sannolikhet är effektiva, men som av olika skäl inte används. Vi har fokuserat på områden där vi bedömt att det funnits möjligheter att förstärka med ytterligare ny policy.
Nytt forskningsinstitut med fokus på brottslighetens kostnader och brottsförebyggande åtgärder
- Inrätta SNUT, Sveriges nationella utvärderingsinstitut för trygghetsåtgärder. BRÅ övergår i SNUT och SNUT får ett större uppdrag än vad BRÅ tidigare haft.
Renodla polisens uppgifter och stärk kommunernas trygghetsarbete
- Avskaffa kommunernas tillståndsplikt för ordningsvakter.
- Inrätta en gränsvakt som sköter polisens ärenden kring gränskontroll och migration, likt Tullverkets tulltjänstemän.
- Låt ordningsvakter visitera, identifiera och transportera personer, förverka alkohol samt ha tillgång till polisens kommunikationssystem när det är lämpligt.
Förebyggande insatser för jobb och utbildning
- Aktivitetskrav för alla bidrag.
- Gör om fritidsgårdarna till läxhjälps- och studieverksamhet.
- Skärp de ekonomiska sanktionerna vid skolk.
- Tillåt smarta tekniska hjälpmedel för att underlätta lärarnas administration.
Medförfattare
Louise Meijer
Louise Meijer är riksdagsledamot från Lund. Hon har tidigare arbetat som jurist och utnämnts till Årets jurist. Louise Meijer är ledamot i riksdagens justitieutskott. 2014-2016 var Meijer 1:e vice förbundsordförande i Moderata Ungdomsförbundet och dessförinnan ordförande i det stora Skånedistriktet.
Niklas Wykman
Niklas Wykman är riksdagsledamot och doktorand i nationalekonomi vid Örebro Universitet. Han har tidigare arbetat som politisk sakkunnig för finansminister Anders Borg. Niklas Wykman är från Kalmar, men bor i Solna, där han också är vice ordförande i utbildningsnämnden. Han är sedan 2019 skattepolitisk talesperson och vice ordförande i riksdagens skatteutskott.