Bidrag är till för behövande, inte bedragare. Växjö har valt att prioritera arbetet mot bidragsbrott, bedrägerier och fusk. Bedrägeriutredare, polisanmälan av alla misstankar, samarbete med andra myndigheter och anmälningsplikt för alla medarbetare i socialtjänsten.
Nedan följer en beskrivning av våra beslut och de riktlinjer vi antagit.
Bakgrund
Under 2016 samlade vi in erfarenheter för hur arbetet mot bidragsfusk kunde utvecklas. Växjö hade redan då noggranna rutiner och gjorde hembesök. Dessutom tillämpade vi aktivitetskrav, vilket minskar risken för fusk.
Vi var inte nöjda. 2017 införde vi en skärpt rutin om återkrav för alla felaktiga utbetalningar och polisanmälan av alla misstänkta bidragsfusk. Vi rekryterade en bedrägeriutredare för att hålla i arbetet och avlasta socialsekreterarna. Huruvida uppsåt föreligger är en fråga för polis och åklagare, inte socialtjänsten att bedöma. Det visade sig senare att alla anmälningar läggs ner. Vi beslutade att överpröva nedläggningar, för att frågan ska hamna hos åklagare. Det är ett problem att polisen inte har tillräckligt med resurser för att prioritera bidragsbrotten – om detta har jag bland annat skrivit i SvD med flera kommunalrådskollegor.
Nämnden för arbete och välfärd beslutade först om en riktlinje mot felaktiga utbetalningar som en bilaga till riktlinjerna för ekonomiskt bistånd. 2020 beslutade vi att ersätta den med en förvaltningsövergripande riktlinje, vi gick därmed från cirka 20 till 1000 personer med att motverka bidragsfusk som en arbetsuppgift. Om det finns misstanke om att ekonomiskt bistånd har betalats ut felaktigt är nu alla handläggare på Arbete och välfärd skyldiga att anmäla, så att en utredning om misstanke om felaktig utbetalning kan inledas. Med den nya riktlinjen tydliggjorde nämnden att det är hela förvaltningens ansvar att ha nolltolerans mot bidragsfusk. Riktlinjen finns nedan.
Varje månad kommer det in cirka tre till fyra anmälningar om felaktiga utbetalningar till Enheten för ekonomiskt bistånd. Under 2020 beslutades det om återkrav av ekonomiskt bistånd i tio fall på bara ett halvår.
Jag har envist argumenterat för att socialtjänsten ska kunna samarbeta närmre statliga myndigheter mot fusk och felaktigheter i bidragssystemen. Nu har lagstiftningen äntligen förändrats och vi har bättre – dock inte tillräckliga – möjligheter att ta gemensamma krafttag mot bidragsbrott och bedrägerier mot staten.
De lagändringar som skett betyder att kommuner numera kan meddela andra myndigheter om man får kännedom om omständigheter som gör att man har anledning att anta att ett bidrag felaktigt har betalats ut. Transparens och samverkan är nyckelfaktorer för att minska andelen felaktigt utbetalade bidrag. Nämnden för arbete och välfärd beslutade därför att fördjupa samverkan med statliga myndigheter med stöd av lagändringar i bidragsbrottslagen samt i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar. Samverkan ska ske bland annat med Kronofogden, Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Polisen. Målet är att förebygga bidragsbrott och att garantera att underrättsskyldigheten mellan myndigheter används fullt ut.
Reformen
Vi har genomfört förändringarna i flera steg, men det kan sammanfattas som:
- Alla medarbetare har anmälningsskyldighet vid misstanke om bidragsfusk.
- Alla misstankar om bidragsbrott polisanmäls, när anmälan läggs ned begärs överprövning hos åklagare.
- Hembesök genomförs vid behov för att säkerställa korrekta uppgifter.
- Noggranna utredningar för att fusk inte ska vara möjligt, bl.a. med digitala register.
- Operativ samverkan med relevanta myndigheter för att samordna insatserna mot fusk.
- Bedrägeriutredare som avlastar socialsekreterarna.
- Allt felaktigt utbetalt bidrag ska återkrävas.
Riktlinjen för förvaltningen beslutades i nämnden 2020:
Medialt genomslag
