77 månader för arbete och välfärd

Det här är en reformskrift och verksamhetsberättelse över min tid som ordförande för Nämnden för arbete och välfärd. 77 sidor om 77 reformer på 77 månader.

Det är inget politiskt manifest i den bemärkelsen att det är långa resonemang om värderingsgrunden för olika förändringar. Det är snarare en beskrivning av åtgärder, omständigheterna omkring och vägen till besluten.

Ekonomin behöver vara i ordning, jobben behöver bli fler och rättvisan behöver bli större överallt i Sverige. Min förhoppning är att någon annan förtroendevald ska kunna läsa och hitta inspiration till sitt eget reformarbete.


Reformförteckning

  1. Omställningsplan 2015
  2. Åtgärdsplan 2019
  3. Balans -22
  4. Färre chefer
  5. Digitalisering och automatisering
  6. Lokaleffektiviseringen
  7. Effektiv administration och ingen reception
  8. Växjölöftet
  9. Aktivitetskravet
  10. Växjölöftet Vuxenutbildning
  11. Växjölöftet Sommar
  12. Växjölöftet Sysselsättning
  13. Växjölöftets arbetsgivarcenter och branschrådet för bemanning/rekrytering
  14. Växjölöftets sökandecenter/K18
  15. Växjölöftets Yrkeshögskola
  16. Växjölöftets uppsatsstipendium
  17. Yrkesbonus på SFI-pengen
  18. SFI-krav för föräldralediga
  19. Språkkrav för bidrag
  20. Fem- och tredagarsregel
  21. Självförsörjningsplan och sökkontrakt
  22. Omvänd rekrytering till lärlingsutbildning enligt tysk modell
  23. Inget försörjningsstöd som kompensation för indraget studiebidrag vid skolk
  24. Restriktivitetsnorm
  25. Sammanhängande studieplan
  26. Bedrägeriutredare och polisanmälan av allt misstänkt bidragsfusk
  27. Riktlinjer mot felaktiga utbetalningar
  28. Operativ samverkan mot bidragsfusk med andra myndigheter
  29. Budget- och skuldrådgivning, konsumentvägledning
  30. Ordnat och effektivt mottagande av ensamkommande barn och unga
  31. Förebild för HBTQ i arbetet med ensamkommande barn och unga
  32. Mottagningscenter med större medborgarkontor
  33. Etableringsboende
  34. Etaberingslån
  35. Kommunövergripande integrationsplan
  36. Sverigeintroduktionen
  37. Övertagande av ansvaret för socialpsykiatrin
  38. Omställning av boenden och ny modell för upphandling
  39. Integrerad mottagning för missbrukare
  40. Missbrukskompetens i fältarbetet
  41. Kvalitetshöjning och sammanslagning av missbruksboenden
  42. Förberedande sysselsättning
  43. Lex Rosenhill, avtalsuppföljning och placeringscontroller
  44. Tidiga insatser för barn och föräldrastöd
  45. Barnahus och skydd mot våld
  46. Placeringscontroller och hemmaplan
  47. Nytt fokus för Araby Park Arena
  48. Föräldraskapsutredningar – lex Aston
  49. Regionalt familjerättscentrum
  50. Förlänga öppettider för nattlivet
  51. Prioritering av ekonomisk brottslighet i tillsynen
  52. Ökade möjligheter för föreningar, evenemang och uteserveringar
  53. Microcatering – lex Winenine
  54. Pausservering på Regionteatern
  55. Avskaffad kommunal restaurangskatt
  56. Frukostservering
  57. Digital tillståndsguide för företag
  58. Inga föreningsbidrag hos NAV
  59. En väg in för föreningar
  60. Partnerskap mot utanförskap med Diakonicentrum
  61. Riktlinjer mot våldsbejakande musik
  62. Partnerskapsavtal med Kvinnojouren
  63. Upphandling av skyddat boende
  64. Inga bidrag till extremister
  65. Hedersscreening
  66. Arbete mot tvångs- och barngifte
  67. Riktlinjer mot återvändande våldsbejakande extremister
  68. Skydd mot hot och våld
  69. Karriärtjänster i socialtjänsten
  70. Mentorsprogram för nyutexaminerade
  71. Digitalisering av sociala beredskapen
  72. Kvalitetsråd i förvaltningen
  73. Produktion av skyddsutrustning
  74. Aktivering även i pandemin och krav på att söka säsongsjobb
  75. Efterskänkta tillsynsavgifter
  76. Växjölöftet Omställning och lokalerbjudande för högskoleprovet
  77. Växjölöftet Ung och undantag i Växjölöftet Sommar

Förord

Att vara ordförande för Nämnden för arbete och välfärd har varit den största äran och stoltheten i mitt liv. Här är 77 sidor om 77 reformer från mina 77 månader med uppdraget. Det är i första hand en skrift om reformerna, men beskriver också vissa sammanhang och omständigheter.

När jag tog medarbetarna i hand första gången vid ingången till våra årliga måldagar lovade jag tre övergripande prioriteringar: ordnad ekonomi, nya steg mot full sysselsättning och att pressa tillbaka utanförskap.

Vi har vänt årliga underskott till sex av sex år med överskott. Balans -22 innebär att ekonomin är tryggad mandatperioden ut. Pengar flyttas till välfärdens kärna när vi jobbar smartare, prioriterar klokt och vänder på varje sten mer än en gång.

Växjölöftet har blivit erkänt som Sverige mest offensiva lokala arbetslinje. Familjer som lämnar utanförskap för arbetsgemenskap. Barn som ser sina föräldrar gå till jobbet. Människor som reser sig ur svårigheter, står på sina egna ben, växer med egen kraft och sträcker sig mot sina drömmar.

Stöd ur missbruk, skydd från våld, räddning från bortgifte, stöttning som förälder, tak över huvudet, meningsfull sysselsättning, rättvis prövning. Första gången jag stod framför er sa jag att mitt starkaste första intryck var att medarbetare på Arbete och välfärd inte bara gick till jobbet – och det är inte så bara – utan gick till en uppgift. Det är fortfarande mitt starkaste intryck. Här möter man inte ett huvud på sned, utan professionell passion för att hjälpa utsatta till ett bättre liv, redskap att komma till rätta med problem och förväntningar på varje människas egen förmåga.

Inget hade varit möjligt utan skickliga medarbetare, engagerade blågröna vänner i nämnden och en utmanande opposition. Efter 77 månader har det tagits många beslut och genomförts nästan lika många. Vi har beslutsamt tagit oss an samhällsproblem ett efter ett. Vänt och vridit på egna åtgärder och verksamheter för att möta nya problem och bli bättre på det vi gör.

Redan vintern efter valet kastades jag rakt in i arbetet med att planera för hur vi skulle klara att dubblera mottagandet av ensamkommande. Vi visste då inte att vi ett år senare skulle ha tagit emot 258 ensamkommande istället för 32. För blågröna gruppen var ekonomin högst på agendan eftersom verksamheten drogs med underskott. Det blev en omedelbar insikt om att uppgiften som nämndordförande i hög utsträckning handlar om att hantera det dagsaktuella och oförutsedda på ett sådant sätt att det finns tid och energi kvar att arbeta med det långsiktiga och de politiska prioriteringarna.

Flyktingkrisen kom att prägla de första två åren. Samtidigt formades en egen bild av vad som behövde göras under mandatperioden. Initiativet till Växjölöftet togs hösten 2015, beslutet fattades 22 oktober. Arbetslinje, arbetsmarknad och arbetskraft för alla Växjöbor kom att bli det viktigaste löftet under mina 77 månader.

Sommaren 2016 tog vi beslut om att föra över socialpsykiatrin från omsorgsnämnden till Nämnden för arbete och välfärd. En av de största organisatoriska förändringarna, särskilt mitt i en mandatperiod, som skådats i Växjö kommun. Samtidigt utredde vi en grundlig reform av vuxenutbildningen. Den beslutades och genomfördes sommaren 2017. Under 2017 skedde en stor anpassning till kraftigt sänkta ersättningar för ensamkommande.

Valåret 2018 präglades av jobb och integrationsfrågor. Under hösten påbörjades arbetet med ekonomin för kommande mandatperiod. Riskerna om underskott var överhängande och samtidigt som kampanjen gick på högvarv hanterades en stor omställningsplan för att klara ekonomin under 2019. Åtgärderna genomfördes hösten 2018 och våren 2019. Parallellt tog vi fram Balans -22, nämndens plan för hållbar ekonomi och välfärd.

När jag var ny som ordförande hade jag en övertro till det politiska beslutsfattandets omedelbara genomslag. Idag har jag en förstärkt övertygelse om betydelsen av det politiska beslutet, men en mer balanserad syn på vägen till förverkligandet. Kultur spelar på många sätt större roll för utfallet än enskilda beslut. Uthållighet och stringens är därför viktigt – och detaljintresse. Kultur byggs detalj för detalj.

Att vara i Växjöbornas tjänst är inte alltid roligt, men det är heller inte därför jag ägnar mig åt politik. Det gör jag för att det ska kännas viktigt. Att vara ordförande för Arbete och välfärd har känts viktigt, varje dag.

Närheten och samtalen med medarbetarna i förvaltningen kommer vara det jag saknar mest. Jag använder sällan kraftuttryck, men jag har älskat verksamhetsbesöken på enheterna – över kaffe eller lunch – utan presentationer eller dragningar. Samtal om verksamhetens utveckling och utmaningar. Två enkla frågor: hur går det och vad vill ni skicka med till nämnden? Flera av uppslagen till reformer har kommit ur sådana samtal. Jag är tacksam för att de generöst delat med sig av sina erfarenheter, allt hårt arbete som lagts ner för att stötta Växjöbor, deras ärlighet och alla goda idéer.

Kommunpolitiken skiljer sig från den nationella i att en minister har förbud mot ministerstyre, medan kommunpolitiker har påbud om det. Jag har ibland varit påstridig och detaljerad, men också stått även för det som inte jag beslutat om. Det är enligt mig en rimlig ordning. Det går inte att som ordförande kritisera den egna verksamheten offentligt. Skolboken säger att man ska ”skilja på vad och hur”, men politiken ansvarar för mål och medel, förvaltningen för verkställighet.

Vi har inte alltid varit överens, men respekten har varit ömsesidig. Förslag har anpassats av kloka synpunkter, beslut har genomförts lojalt och skickligt. Det är samspelet mellan politik och förvaltning när det är som bäst. Min uppskattning, min tacksamhet och min respekt för er ryms inte på några skalor, i några tabeller eller diagram. Om världen varit annorlunda hade jag velat ta var och en av er i handen och tacka för den här tiden.

Kommunpolitiken får ibland utstå hån och förminskande. Att jag inte blev vald till riksdagen 2014 är antagligen det bästa som hänt mig. Kommunpolitiken är verklig och vardaglig, den påverkar människor närmast omedelbart och lär en att hitta en balans mellan pragmatiken och värderingarna. För den som liksom jag är lika delar framtidsoptimist som vardagsrealist är kommunpolitiken en enastående plats.

Jag är reformdriven och värderingsburen. Det är lätt att ha åsikter och värderingar, men det politiska hantverkets utmaning och uppdrag är inte att bara att vilja, utan att genomföra och ta ansvar. Min utgångspunkt har därför varit, är och kommer vara att leverera mer än jag lovar. Min målsättning har genomgående varit att kunna mest i rummet. Det har drivit mig till noggrannhet och nyfikenhet.

Arbetslinjen är min ideologi. Jag sökte mig till politiken för att lösa problem. Jobb löser inte allt, men jobb är för det mesta en viktig förutsättning för ett bättre liv och samhälle.

Det finns att göra. Sammanhållning och sysselsättning lägger grunden för såväl trygghet och tillit som tillväxt. Mitt fokus blir även i det nya uppdraget att arbeta hårt för en ordnad ekonomi och fler växjöbor i arbete. Om jag hittills fokuserat på drivkrafterna för att skaffa jobb, ska jag nu ägna mig mer åt förutsättningarna för att skapa jobb.

Det här är inget politiskt manifest i den bemärkelsen att det är långa resonemang om värderingsgrunden för olika förändringar. Det är snarare en beskrivning av åtgärder, omständigheterna omkring och vägen till besluten. Ekonomin behöver vara i ordning, jobben behöver bli fler och rättvisan behöver bli större överallt i Sverige. Min förhoppning är att någon annan förtroendevald ska kunna läsa och hitta inspiration till sitt eget reformarbete.

Växjö, 30 april 2021