Arbete ska löna sig

Arbetslinjen är min ideologi. Den moderna arbetarklassen är ingen adel man måste födas in i för att få tillhöra eller vill göra någon resa ifrån. Dit hör alla som arbetar, har arbetat eller vill arbeta. De viktigaste löftena för en bred, modern arbetarrörelse är att alla som kan arbeta, ska arbeta, att alla ska kunna leva på sin lön och att det ska löna sig mer att arbeta eller att ha arbetat i jämförelse med att inte göra det. Därför måste skatterna sänkas på arbete, sparande och pension. Därför behövs ett bidragstak. Och därför måste vi ha ett slags respektavstånd mellan vad en som jobbat ett helt arbetsliv och en som aldrig jobbat har i plånboken som pensionär.

Mina löften för att det ska löna sig mer att arbeta:

• Fler jobbskatteavdrag.
• Första 500 000 kronorna i livet skattefria.
• Sänkt skatt på pension.
• Sänkt skatt på investeringssparkonto (ISK).
• Krav att anstränga sig på heltid för alla med bidrag.
• Villkora uppehållstillståndet med ansträngning.
• Låt bidragstagare anvisas till samhällsnyttiga insatser.
• Ersätt flera statliga bidrag med ett kommunalt arbetslöshetsbidrag.
• Inför bidragstak.
• Ingen föräldraledighet från etableringsplanen.
• Ersätt bostadsbidraget för unga med CSN.
• Ersätt bostadsbidraget för barnfamiljer med ett ensamståendebidrag.
• Slopa flerbarnstillägget.
• Begränsa barnbidraget till tre barn.
• Inför utbildningsplikt för alla arbetslösa.
• Inför krav på progression i SFI.

---

Alla ska kunna leva på sin lön eller pension

Att anstränga sig ska alltid löna sig mer än att inte anstränga sig. Att vara ett arbetarparti förpliktigar att ha en politik för alla som arbetar, alla som har arbetat och för alla som vill arbeta, och att lova att alla som kan arbeta också ska arbeta. Arbetslinjen blir då en kombination av sänkta skatter, sänkta bidrag och sänkta trösklar till arbetsmarknaden.

Alla som arbetar ska kunna leva på sin lön och alla som har arbetat ska kunna leva på sin pension. Därför behöver skatten på arbete och på pension sänkas. Jobbskatteavdraget är ett effektivt sätt att stärka drivkrafterna för arbete, genom att öka skillnaden mellan inkomster från arbete och inkomster från a-kassa, sjukersättning eller andra bidrag utan att sänka bidragen. För att stärka drivkrafterna att arbeta för unga och nyanlända borde de första 500 000 kronorna som intjänas i Sverige vara skattefria, istället för en summa varje år.

• Sänkt skatt på arbete. Jobbskatteavdraget behöver förstärkas. De första 500 000 kronorna från arbete i livet borde vara helt skattefria. I förlängningen borde jobbskatteavdraget ersättas av ett mer kraftfullt jobbavdrag, som även kan ersätta det årliga grundavdraget, och bara avser arbetsinkomster.
• Sänkt skatt på pension. Det ska vara skillnad i plånboken mellan den som slitit ett helt arbetsliv och den som aldrig arbetat i Sverige, därför ska skatten på pension sänkas. När bidrag till pensionärer ska höjas behöver skatten på pension alltid sänkas minst lika mycket, för att behålla respektavståndet.
• Sänkt skatt på sparande. Socialdemokraterna har föreslagit höjd skatt på investeringssparkonto, återinförd fastighetsskatt och arvsskatt. Sverige har för många och för höga skatter, inte tvärt om. För att fler ska spara bör skatten på ISK sänkas.

Krav är att bry sig

Heltidsaktivering är en grundpelare i en fungerande arbetslinje. Utöver moraliska argument – att den som lever på andras pengar ska göra en motprestation – finns starkt forskningsstöd för att krav på heltidsaktivering minskar arbetslöshet genom att dels öka sökintensiteten inför och under aktivering, dels minska kostnaden av att arbeta när fritidsmängden blir densamma med bidrag eller jobb, dels att anställningsbarheten ökar med träffsäkra insatser i aktivering. När tiden går åt till aktivering minskar risken att tiden ägnas åt kriminell verksamhet eller svartarbete.

Att inte delta av andra skäl än egen försörjning eller sjukdom ska kunna leda till omprövning av uppehållstillståndet. Kommunerna har ansvar för att den som inte deltar får sanktioner – en uppgift som Arbetsförmedlingen avstått från i fyra av fem fall (IAF, 2019).

Lagstiftningen för motprestation i försörjningsstödet medger idag kompetenshöjande insatser, exempelvis praktik eller olika utbildningsinsatser. I det nya kommunala arbetslöshetsbidraget behöver lagstiftningen utvidgas så att kommunen även kan kräva att arbetslösa utför samhällsnyttiga insatser. Det kan vara parkskötsel, renhållning eller enklare fastighetsskötsel. Det skulle dessutom minska kostnaderna för skattebetalarna.

• Inför ansträngningsplikt för alla bidrag. Den som tar emot bidrag ska anstränga sig på heltid för att bli självförsörjande och inte i behov av bidraget. Det kan handla om att söka jobb, delta i praktik, utbilda sig eller plugga svenska, eller rehabilitering ur sjukdom eller skada.
• Villkora uppehållstillstånd med ansträngning. Den som inte deltar i sin etableringsplan ska få uppehållstillståndet omprövat. Etableringsboendet för nyanlända ska villkoras till att delta i etableringsplanen, så att den som inte försöker få jobb heller inte får stöd till att ha en bostad.
• Låt bidragstagare göra samhällsnyttiga insatser. Personer som tar emot försörjningsstöd kan redan idag krävas delta i kompetenshöjande insatser. För att kunna erbjuda större bredd och minska skattebetalarnas kostnader, bör bidragstagare också kunna anvisas till samhällsnyttiga insatser: parkskötsel, renhållning och så vidare.

Bidragstak och begränsat barnbidrag

Försörjningsstödet (tidigare socialbidrag) har blivit ett parallellt arbetslöshetsbidrag. En genomgripande bidragsreform borde avskaffa försörjningsstödet och inrätta två nya bidrag – ett kommunalt arbetslöshetsbidrag och ett statligt rehabiliteringsbidrag – som gemensamt helt ersätter försörjningsstödet, etableringsersättningen med bostadstillägg, aktivitetsstödet, aktivitetsbidraget, grundersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen, samt delar av bostadsbidraget och CSN-bidraget.

Det är inte skattebetalarnas uppgift att betala för stora familjer och långa frånvaro från arbetsmarknaden under föräldraledigheten. Idag får en familj med sex barn nästan 12 000 kronor (skattefritt) i barnbidrag och flerbarnstillägg. Tillsammans med bostadsbidraget motsvarar det med marginal lönen efter skatt i många tillgängliga första jobb för invandrade kvinnor med kort utbildning.

• Genomför en genomgripande bidragsreform. Ersätt ett flertal bidrag med ett kommunalt arbetslöshetsbidrag och ett statligt rehabiliteringsbidrag. Inför ett bidragstak, så det alltid lönar sig mer att arbeta än att leva på bidrag, och en ansträngningsplikt.
• Begränsa föräldraledighet för nyanlända. Nyanlända i etableringen ska inte kunna vara föräldralediga med ersättning. Den som kommer till Sverige behöver därmed genomföra etableringen innan barn skaffas, för att få ersättning.
• Ersätt bostadsbidraget. Ersätt bostadsbidraget för unga med utökat CSN för att undvika bostadsbidragets negativa effekt på ungas arbetsutbud. Ersätt bostadsbidraget för barnfamiljer med det fördelningspolitiskt mer träffsäkra ensamståendebidraget som rekommenderas av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).
• Slopa flerbarnstillägget och begränsa barnbidraget. Stora barnfamiljer ska inte få tusentals kronor i bidrag. Flerbarnstillägget bör helt avskaffas och barnbidraget begränsas till tre barn. Det skulle spara flera miljarder att lägga på ett jobbskatteavdrag.

Utbildningsplikt för alla arbetslösa

Kort utbildning är den tydligaste förklaringen till arbetslöshet. Utbildningsplikten omfattar idag nyanlända i etableringen som inte slutfört en utbildning motsvarande svensk grundskola. Utbildningsplikten behöver utökas till gymnasial utbildning och breddas till alla arbetslösa. Inom ramen för heltidsaktiveringen ska därmed alla som är arbetslösa för att de saknar utbildning kunna anvisas till en reguljär utbildning som motprestation för bidrag. Utbildning som insats inom heltidsaktiveringen bör inte vara CSN-berättigat, utan den studerande tar i stället emot det kommunala arbetslöshetsbidraget (läs mer om det ovan).

Insatserna ska ges mot bakgrund av den kompetenskartläggning som genomförts på mottagningscentren för nyanlända eller av kommunerna för andra arbetslösa. Ersättningsnivån till utförarna bör baseras på resultat – hur många som skaffar jobb – och viktas utifrån kompetenskartläggningen, så att det ger högre ersättning att lyckas om förutsättningarna är svårare.

• Utökad utbildningsplikt. Alla arbetslösa utan gymnasial utbildning ska kunna anvisas till en utbildning som krav på motprestation för att få bidrag. Idag gäller utbildningsplikten bara nyanlända och grundskola. Det kan exempelvis vara yrkesutbildning med svenskundervisning och praktik, för att komma ut i arbete och lära sig svenska.
• Progressionskrav i SFI. Många harvar runt i Svenska för invandrare (SFI) i flera år utan utveckling. Det ska finnas progressionskrav, och SFI bör kombineras med andra insatser – exempelvis annan utbildning eller praktik – för att snabbare få utveckling.